Kom på idag att det var fasligt längesen jag tittade och skrev i min kalender. Så mycket har jag släppt på mitt annars strukturerade kalenderliv. Saknar det ofta lite. Men vet ju att det kommer tillbaka. När jag klarar av att hantera ett hektiskt liv igen. När jag inte längre är sjuk.
Även om dagarna nu är bra. Även om jag mår okej och njuter av livet. Är oskuldsfullt nonchalant till allt som handlar om hållbar framtid, långsiktiga tankar etc etc etc. Så har jag aldrig varit innan. Är glad att jag lyckas hålla det. Att jag tillåter mig själv vara mindre ansvarsfull och kontrollerande på flera fronter.
Separationsångesten närmar sig. Det är det enda jobbiga just nu. Jag kommer flytta ifrån min andra familj, min trygghet. Mina vänner, min stad. Jag kommer vara på öppet hav utan en strand att lägga an vid.
det känns så vackert. så underbart. så fantastiskt.
att få vara här och nu. att få höja sin röst. att få vara med om detta och få chansen att påverka. första feministiska parlamentarikern i EU, någonsin. och vi är med om det. F! har växt så mycket på sistone. och det bara fortsätter uppåt. det är så underbart att jag inte vet vad.
att sverige demokraterna knep åt sig procenten de gjorde, gör mig fantastiskt besviken och arg. att det högerextrema växer sig starkare och starkare i EU, gör mig rädd. förstår inte hur de kan få så mycket röster. det är absurt.
men vi har Soraya. och jag tvekar inte det minsta på att hon kommer göra allt i sin makt för att föra fram antirasism, HBTQ-frågor och vikten av mänskliga rättigheter. EU ska få lite behövande rosa färg.
det är över en månad sedan sist jag skrev. ja, det var FÖRRA ÅRET jag skrev sist. konstigt det där. att det nu är ett nytt år. mycket har hänt, tror jag. förutom att jag lyckats dra mig in i lite trubbel (vilket inte är något stort drama meeen lite skruv i vardagen) så har det varit jul, mellandagar, nyår och allt det där.
julen har varit mysigt. första gången på jag vet inte hur länge som faktiskt hela min familj var samlad. så det har väl varit det finaste. nyår var också väldigt bra. en klar tvåa i rankning av alla nyår jag varit med om. 12/13 skiftet är en oslagbar etta. mellandagarna bjöd på mys, kaos, hemskheter och dans. var med om självmord (någon som hoppade framför tåget när jag och mamma åkte till Göteborg), så himlahimlahimla hemskt, dans, öl, mat och allt vad mellandagarna har att erbjuda.
men nu sitter jag här. jag är hemma. älskar att komma hem. vardagen är här, plugget sätter snart igång och jag längtar. saknar plugget.
inleder alltså tvåtusenfjorton relativt starkt med inte alltför pinsamma händelser och med studiemotivation. känns bra.
spenderat dagen i malmö. kände mig ensam. köpte två tjocktröjor, fingervantar, mat och en mössa. sen ringde jag mamma. tyckte det var en bra lösning på min ensamhet. tacktacktack för att jag inte bor själv.
imorse när flatmate lämnade lägenheten hörde jag ett "ciao bella", vilket han alltid säger när han går, och allt kändes så underbart bra. allt är som vanligt och som det ska.
nu dricker jag kvällskaffe och tänkte plugga. åh. allt känns så... så bra!
Den fjortonde oktober var upplagd och började som om det skulle bli en vanlig, normal måndag. Som alla andra dagar som jag haft den så dominerande merparten av.
Men så blev ej fallet och jag känner en sida av mig jag tog förväl av för mer än en månad sen. Den ska jag trycka bort igen, med all styrka och kraft jag har. Imorgon är det tisdag. Ny dag. Nya tag. Tvättdag.
